fredag 25 november 2011

SA1B - årets vinnare i skrivartävlingen?

Jajemen! Innan den 5/12 ska bidragen till Filbornaskolans skrivartävling vara inskickade. Gissa vilken klass som har arbetat hårdast? Slitit? Våndats? Lidit för konsten? SA1B naturligtvis!  De har kämpat så hårt att tävlingen tema, "glädje", nästan fått en ny mening. Vi väntar spänt på resultatet....

En känd författare besöker på Filbornaskolan

Det är förmiddag och klockan är 09.00. Vi träffade författaren Zulmir Becevic i aulan på Filbornaskolan och eleverna verkar vara hungriga, trötta men såg däremot nyfikna ut. Vårt intryck var att han såg engagerad ut och visste vad han pratade om. Efter ett tag in på föreläsningen sträckte sig Zulmir Becevic efter kaffe och passade på att svara på frågor.

Hur kommer det sig att du blev författare?
Från början hade jag inga tankar på att bli författare. Jag tyckte inte det var så roligt att skriva när jag gick i skolan. Men jag var praktikant på Island på ambassad och jag hade mycket ensam tid och hade varken internet eller tv. Det fanns några böcker som jag läste klart väldigt snabbt. Jag kände mig ensam på vinter halvåret och på Island är det mörkt tills klockan är 11 och blir mörkt redan vid 16. Jag började tänka på stunder i mitt liv som tiden i Bosnien, flytten till Sverige och bo på flyktingförläggning. Så jag började bara skriva. Att skriva boken var som en egen psykolog för mig.

Vad är det som är viktigt om man vill bli författare?
Om man vill bli författare är det viktigt med språket, att man har kreativitet och fantasi. Det är viktiga ingredienser om ska bli författare. Man behöver ha tålamod och fortsätta även om man inte kommer på vad man ska skriva. Att vara författare är ibland väldigt plågsamt och man känner att man vill slänga ut datorn genom fönstret.

Är din bok resan som börjar med ett slut verklighetsbaserad?
Till det stora hela är boken sanning, men vissa karaktärer är sanna och jag har gjort om lite på vissa personer för att göra det lite roligare. Huvudpersonen i boken Nino och jag är väldigt lika varandra på sättet.

Hur lång tid tog det att skriva boken?
Det tog mig sex månader att skriva boken.

Hur får du motivation när det är svårt att skriva?
Det var en svår fråga. Jag tar pauser, håller på med tennis och andra idrott. Dricker kaffe. Jag umgås med tillexempel andra författare och kreativa personer som vet hur det är när det är svårt att komma på vad man ska skriva.

Har du planerat att börja skriva på en ny bok?
Inte för tillfället. Jag håller på med andra projekt och om jag ska skriva en bok till vill jag bara fokusera på att skriva. Ibland har jag skrivit en bok och haft andra projekt samtidigt. Det fungerar inte för mig. Om ska jag skriva en bok till är det bara koncentration på att skriva.

Vad gör du nu då?
Jag håller på med ett filmprojekt. En animerad långfilm som heter ”Även gud kan köra Mercedes”. Det är ungefär som dem amerikanska serierna Simpsons och Family Guy. Jag tar en doktorand vid Linköpings universitet.

Det var ett stort nöje att få möjligheten att intervjua dig. Tack så mycket att du tog tid att bli intervjuad av oss.

Oscar,Jesper,Henrik

Emmy Abrahamsons föredrag



Vi steg in i klassrummet, förväntningarna var skyhöga och vi tog genast plats längst fram. Med pennan i högsta hugg och anteckningsblocket framför oss var vi redo för Emmy Abrahamsons föredrag. Det började bra, hon tog tidigt tag i taktpinnen och trots at hon var nervös fick man ett bra första intryck.

Emmy Abrahamson föddes i Stockholm år 1976. Hon växte upp med en småländsk pappa och en polsk mamma. Vid 6 års ålder flyttade hon till Skåne men bara tillfälligt. Med en förälder som utlandsjournalist drog flyttlasset vidare till Moskva. Genom åren har hon avverkat flera europeiska storstäder, bl.a. London och Wien. Efter drygt 25 år utomlands har Emmy nu flyttat tillbaka till Sverige och Malmö. Dock inte ensam, med sig hade hon sin man och två nyfödda tvillingar. I april i år debuterade hon med sin första bok”, Min pappa är snäll och min mamma utlänning” Boken fick ett stort genomslag och har lästs av många ungdomar runt om i Sverige.

Emmy, vad fick dig att börja skriva en bok?
- En dag när jag målade ett rum i mina föräldrars hus slogs jag av en tanke jag inte haft på många år. En mening jag inte nämnt sedan barnsben dök plötsligt upp. Min pappa är snäll och min mamma är utlänning. Så småningom kom det att bli titeln till min första bok.

Är allt i boken sant?
- Ungefär hälften är sant och baserat på mitt liv. Av den anledningen att jag är enligt mig själv fantasilös och ganska lat, haha. En del karaktärer är baserade på riktiga personer.

Kan du ge något exempel?
- När jag var 10 år gammal så frågade jag chans på en kille som hette just Ola Olsson. Han sa tyvärr nej, så det fick bli en liten hämnd att ha med honom i min bok. Ett annat exempel är Rafal, Emmys bror, han är helt baserad på min man.
Från början hade Emmy skrivit ett annat slut men förlaget tyckte att det var för allvarligt för barn så hon fick ändra det trots att hon inte ville. Vi frågade henne hur slutet egentligen skulle te sig. Hon började då berätta att slutet var från början väldigt dramatiskt. I boken gifter Sylwia och Evert sig men i verkligheten, och det som egentligen skulle varit slutet, så våldtar Evert Sylwia.

Har din mamma läst boken, hur reagerade hon i så fall?
- Ja, jag gav min mamma möjligheten att läsa boken innan den publicerades för att hon skulle kunna vara med och påverka sin karaktär. Istället för att ge sin åsikt om boken så bröts kontakten mellan oss under tre månaders tid. Min mamma hävdade att jag hade smutskastat den polska kulturen. Numera nämns boken aldrig i hemmet.

Var boken värd allt besvär med tanke på att du nästan bröt kontakten med din mamma?
- Både ja och nej. När jag skrev boken så var det mer en hyllning till min mamma men tyvärr tolkade hon den negativt. Trots alla komplikationer hoppas jag att jag har hjälpt barn och ungdomar som befinner sig samma situation. Min utgångspunkt under mitt skrivande var och är fortfarande: vad skulle jag vilja läsa? Boken ''Min pappa är snäll och min mamma är utlänning'' är en bok jag själv gärna skulle ha läst när jag var barn. Därav publiceringen.

Har du några tips till våra unga skribenter?
- Mitt första tips till alla blivande författare är att ni alltid skall utgå ifrån ert eget liv och situation. Det är de små detaljerna som gör boken. Var inte rädda för att skriva komedi. Det finns för mycket eländiga böcker i världen och vi behöver alla ett gott skratt ibland. När ni skriver en komedi, börja alltid med att beskriva personen och inte situationen. När ni skriver är det viktigt att ni inte väntar på inspiration. Den kommer inte om man bara sitter. Ni måste bara fortsätta skriva så kommer den tillslut. Sitter ni fast i skrivandet kan ni testa att vända på situationen. Som tillexempel: En man kom precis ut ur fängelset och skulle hämnas genom att mörda sin fru och sitt barn. Det är ganska originellt men om vi vänder på situationen och säger: En kvinna kom ut ur fängelset och skulle hämnas genom att mörda sin man och sitt barn. Där har vi en ovanlig situation. Det sista tipset jag har är att ni måste ha kul medan ni skriver.

Emmy Abrahamson tackar för sig och möts av en varm applåd från publiken. Med ett leende på läpparna lämnar hon salen. Emmy Abrahamson går en ljus framtid tillmötes med både en triologi som kommer ut nästa höst, boken ”min pappa är snäll och min mamma är utlänning” ska också bli film och inom en kort framtid ska hon flytta med familjen till Tanzania eller Kenya.



Gustav, Helena, Camilla, Matilda, Arton och Izabell

fotograf: Jenny Bäcklin
Intervju med Zulmir Becevic

Vår kulturdag började med att vi samlades i aulan och inväntade att Zulmir Becevic som skulle framföra hur hans liv blev som författare. Han började med att presentera sig själv kort och man märkte direkt att han var självsäker på scen och att han har gjort detta förr.




Är de andra karaktärerna i boken verklighetsbaserade?

- Vissa av karaktärerna är tagna av mina vänners personligheter. Sedan har jag använt min fantasi för att göra historian roligare. Den är riktad mer för ungdomar. Jag lekte med tanken och började minnas saker och repliker jag hört och upplevt under mitt liv. När jag var liten hade jag en bunt med serietidningar som jag samlade på. Jag fick för mig att skriva om en full tant som var inne på mitt rum och ställde sig på min byrå och kissade ner mina serietidningar. Jag var inte helt säker om detta hade hänt i verkligheten eller inte. Så jag frågade min mamma om den festen vi haft och om detta verkligen stämde. Hon berättade för mig att detta inte stämde. Tanten var bara dålig i magen och hade spytt under kvällen, men inte på mina serietidningar. Detta var nog något jag bara fått för mig för att göra min bok roligare och bättre. Man leker med tankarna och historierna så mycket så man kan glömma sanningen.

Hur lång tid tog det att skriva boken Resan som började med ett slut?

- Det tog 6 månader att skriva denna bok. Det är väldigt kort tid för att skriva en bok. Det var lätt att skriva denna bok på grund av att den speglade mitt eget liv och egentligen var det inte menad som en bok, jag ville bara se klart hur min uppväxt hade varit.

Har du alltid varit intresserad och gillat att skriva och läsa?

- Jag hade stort intresse för serietidningar och att leka med ord när jag var yngre. När jag växte upp och blev äldre tappa jag intresset och läste ingenting. Dagen när jag var på Island för att plugga insåg jag att det inte fanns något att göra på min fritid för att jag kom dit ensam. Då vände min åsikt och jag satte igång med skrivandet om mitt livs historia och min svåra uppväxt.

Hur känner du dig när du kör fast i ditt arbete?

- Jag känner mig frustrerad och vill ibland kasta ut datorn genom fönstret. Jag har lärt mig att acceptera detta och insett att det är en del av skrivandet och ibland måste man få köra fast för att få framgångar i sitt arbete.


Har du börjat på något nytt arbete?

- Jag har funderat på det men jag vill helst inte påbörja nya arbeten innan jag slutfört mina gamla. Jag vill ha tid att hinna tänka och inte stressa därför jobbar jag med ett arbete i taget.

Avslutning
Vi tackar Zulmir Becevic som har förklarat för oss hur en bra skrivprocess går till och hur man producerar fascinerande böcker. Nu har vi fått mer förståelse och intresse för hur man jobbar som författare. Vi kommer helt klart hålla ögonen öppna för hans framtida böcker och förhoppningsvis serier.



Fredrik, Måns, Dennis, Mahmoud, Markus

Intervju med Zulmir

Vi har träffat författaren Zulmir Becevic som har skrivit boken ’’Resan som började med ett slut’’. Ett tillfälle då vi passade på att ställa frågor om både honom och hans bok och saker runt omkring. Han föreläste i Aulan och gav sin syn på saker och ting. Intresseväckande och spännande.

Det är onsdagsmorgon och det är kulturdag för förstaårseleverna på Filbornaskolan. Vi är samlade i aulan för att lyssna på Zulmir som är författare och har skrivit en del böcker, bland annat ’’resan som började med ett slut’’ som vår bokcirkel har läst. Stalle, rektorn på skolan inledde med några väl valda ord om både sig själv och vad vi är här för. Zulmir får ordet och man märker direkt att han är språkligt kunnig och vet vad han pratar om. Anledningen till att han är här är att vi har läst hans bok och nu fick vi tillfälle att ställa frågor om boken och hans författarskap i allmänhet. Vi börjar med några vanliga frågor för att få en liten inblick i hans liv.

Har du alltid velat bli författare?
-Nej, det är något som växt fram med tiden. I skolan gillade jag inte alls att läsa böcker och skriva. Däremot läste jag väldigt mycket serier när jag var liten. Det var först när jag ville få en återblick och ha en bild av mitt liv som jag började med skrivandet. Detta ledde sedan vidare till att jag blev författare.

Vilka är dom viktigaste sakerna att tänka på som författare?
-Jag tycker att språk, kreativitet och fantasi är jätteviktigt för att bli en bra författare. Dom är helt enkelt nyckelorden för mig.
Efterhand kommer han mer och mer in på boken som vi läst och då ställer vi lite frågor om den istället.

Vad fick dig att börja med boken?
-Jag åkte till Island för att jobba på svenska ambassaden. Jag bodde hos en isländsk familj. I min egna lilla lägenhet hade jag absolut inget att göra om dagarna. Varken TV eller internet hade jag. Jag började skriva lite på datorn om mitt liv och vad jag varit med om. Då kom tankarna och det var då hela min författarkarriär tog fart.

Hur länge tog det att skriva boken?
-Ungefär 6 månader tog det att få boken klar. Men det beror helt och håller på. Ibland skriver man jättemycket och ibland har man ingen kreativitet.

Vilken person i boken gillade du mest?
-Pepsi var en av mina personliga favoriter.

Varför just honom?
-För att han var en person som hittade på en hel del saker som inte var sant, och då gav det mig frihet i mitt skrivande.

Har det varit kul att skriva hela tiden från att du började skriva boken?
-Nej. Ibland kan det vara plågsamt att vara författare. Ibland sitter man i 3-4 timmar och skriver ett halvt A4 papper. Medan vissa dagar rullar det på och man skriver kanske flera sidor på en halvtimme och det blir jättebra. Tillslut lossnar det men man måste sitta och skriva för att tankarna ska komma.

Efter drygt en timme i aulan avrundar Zulmir med att visa en animerad film som han och några andra jobbar på. Vi får ut massor med bra information genom konferensen och har flera sidor med anteckningar. En intressant föreläsning som ger oss många svar.


Måns, Victor, Eddie, Evelina